Glömska
Dagen har väl varit såhär. Jag kan itne släppa missförståndet. Det har satt sig på mitt huve totalt. För allt känns inte rätt längre. Men liksom det är ju inte riktigt mitt fel heller. Det var ju ett skämt och absolut inget annat. Jag kan inte få dig att tro det. Men jag hoppas att du förstår att jag är seriös. Och å andra sidan så är det ju ingen grej att bli sur över heller. Det känns som det finns nått mer som ligger och irriterar någonstans. Men jag vet inte vad, jag vill iaf att allt ska vara som förr igen. men det är det inte. Inte just nu iaf, och jag vet nte vad jag ska göra för att det ska bli det heller. =/ Förlåt, elle nått sånt..
Dagen i sig har iaf vart seg. Sover typ bort hela dagarna, behöver den personen som skulle ställa upp för mig nu. Väldigt mkt <3. Sen vart i höganäs, handlat öronproppar till helgen och varit på mataffären och lite sånt. PÅ fredag bär det ju av till GBG med Marcus och Jocke till Metal Town. Frågan är bara vart dom ska sova. Jag mamma och Jossan ska iaf bo på hotell. Det ska bli sjukt mysigt och trevligt.
Vart på födelsedags middag idag med. Också trevligt och sjukt god mat.
Jag saknar någon att ha nära, någon att få sova tillsammans med, vara ett med och bara kunna dela allt med. Alla snackar om sina jävla partners hela tiden. Det börjar göra ont igen. Inte för att jag saknar det gammla utan för att jag vill bara ha känslan igen. Av att vara omtyckt, behövd och sånt. Alla bara jag och min pojkvän ska på semester hit och jag och min flickvän ska på semester dit. Jag orkar inte höra något sådant förtillfället. Jag är trött på att vara ute och ragga, att alltid vara på humör när man är ute, att få sitta hemma en kväll själv för att alla andra ska vara med sina partners. När ska jag hitta min, när ? Det känns som om jag ska vara ensam resten av livet. Jag är blyg, smällfet,ointressant, inte särskilt attraktiv om man uttrycker sig så och bara allmänt konstig....
Jag orkar inte det mer. Men samtidigt ser jag inte mig som personen som ger upp, inte idag iaf. Man är nära att ge upp men tänker inte göra det. För om man hade gett upp helt och hållet så hade det säkert kommit fram något som man istället hade behövt höra och veta när man kunde höra det. Men om man bara ger upp lite, kommer det komma någon då? Om man slutar försöka, slutar leta, slutar fundera. Kommer det komma en drömprins runt hörnan då? Eller är det bara en dröm som ska förbli en dröm?
Nä, nu ska jag väl försöka hitta på något annat.
Du vet att du älskar mig
XOXO
Mimmi
Dagen i sig har iaf vart seg. Sover typ bort hela dagarna, behöver den personen som skulle ställa upp för mig nu. Väldigt mkt <3. Sen vart i höganäs, handlat öronproppar till helgen och varit på mataffären och lite sånt. PÅ fredag bär det ju av till GBG med Marcus och Jocke till Metal Town. Frågan är bara vart dom ska sova. Jag mamma och Jossan ska iaf bo på hotell. Det ska bli sjukt mysigt och trevligt.
Vart på födelsedags middag idag med. Också trevligt och sjukt god mat.
Jag saknar någon att ha nära, någon att få sova tillsammans med, vara ett med och bara kunna dela allt med. Alla snackar om sina jävla partners hela tiden. Det börjar göra ont igen. Inte för att jag saknar det gammla utan för att jag vill bara ha känslan igen. Av att vara omtyckt, behövd och sånt. Alla bara jag och min pojkvän ska på semester hit och jag och min flickvän ska på semester dit. Jag orkar inte höra något sådant förtillfället. Jag är trött på att vara ute och ragga, att alltid vara på humör när man är ute, att få sitta hemma en kväll själv för att alla andra ska vara med sina partners. När ska jag hitta min, när ? Det känns som om jag ska vara ensam resten av livet. Jag är blyg, smällfet,ointressant, inte särskilt attraktiv om man uttrycker sig så och bara allmänt konstig....
Jag orkar inte det mer. Men samtidigt ser jag inte mig som personen som ger upp, inte idag iaf. Man är nära att ge upp men tänker inte göra det. För om man hade gett upp helt och hållet så hade det säkert kommit fram något som man istället hade behövt höra och veta när man kunde höra det. Men om man bara ger upp lite, kommer det komma någon då? Om man slutar försöka, slutar leta, slutar fundera. Kommer det komma en drömprins runt hörnan då? Eller är det bara en dröm som ska förbli en dröm?
Nä, nu ska jag väl försöka hitta på något annat.
Du vet att du älskar mig
XOXO
Mimmi
Kommentarer
Trackback
