Princess tårta och drömmar!
Står här i köket, när jag vaknade imorse fick jag för mig att jag skulle baka, så efter att jag legat ett antal timmar för mycket och kollat på Greys Anatomy i sängen så gick jag upp och körde och handlade!
Så nu står jag här när ungnen äntligen funkar och försöker baka, kommer bilder sen om de blir någorlunda presentabla. Men som sagt när jag är i köket är det inte ofta något blir varken ätbart eller presentabelt ;)
Men jag får göra mitt allra bästa.
Igår hade jag och mina paranteser det största bråket på väldigt länge. Vi bråkade, pappa stod utanför dörren och skrek att om jag inte låste upp skulle han sparka in dörren och jag skulle åka ut ur huset med huvudet före osv, VÄLDIGT trevligt ju.
Så jag var ju tvungen att låsa upp, tårarna rann på mamma, tårarna rann på mig samtidigt som jag var så j*vla förbannad.
Först försöker de lära mig att jag inte få stänga in mig så mycket i mig själv, utan jag måste säga vad jag känner och tycker. Och när jag gör det så är det också fel. Vad ska man göra för att det ska duga och bli rätt då?
Pappa förstår inte hur ridsport världen fungerar. Och han lyssnar nog inte riktigt heller när man försöker förklara. Inte för att de var det bråket började med, oh nä. De började i en helt annan ände. Men varför ska man gå in på det här egentligen? Det är väl ändå inte så intressant att läsa om vad jag och mina föräldrar bråkar om när vi väl bråkar ;)
Nu ska jag börja med Drömmarna ;)
Inte bara drömmar om snygga pojkar, utan kakdrömmarna :D
Du vet att du älskar mig!
/ Mimmi
Så nu står jag här när ungnen äntligen funkar och försöker baka, kommer bilder sen om de blir någorlunda presentabla. Men som sagt när jag är i köket är det inte ofta något blir varken ätbart eller presentabelt ;)
Men jag får göra mitt allra bästa.
Igår hade jag och mina paranteser det största bråket på väldigt länge. Vi bråkade, pappa stod utanför dörren och skrek att om jag inte låste upp skulle han sparka in dörren och jag skulle åka ut ur huset med huvudet före osv, VÄLDIGT trevligt ju.
Så jag var ju tvungen att låsa upp, tårarna rann på mamma, tårarna rann på mig samtidigt som jag var så j*vla förbannad.
Först försöker de lära mig att jag inte få stänga in mig så mycket i mig själv, utan jag måste säga vad jag känner och tycker. Och när jag gör det så är det också fel. Vad ska man göra för att det ska duga och bli rätt då?
Pappa förstår inte hur ridsport världen fungerar. Och han lyssnar nog inte riktigt heller när man försöker förklara. Inte för att de var det bråket började med, oh nä. De började i en helt annan ände. Men varför ska man gå in på det här egentligen? Det är väl ändå inte så intressant att läsa om vad jag och mina föräldrar bråkar om när vi väl bråkar ;)
Nu ska jag börja med Drömmarna ;)
Inte bara drömmar om snygga pojkar, utan kakdrömmarna :D
Du vet att du älskar mig!
/ Mimmi
Kommentarer
Trackback
