Tänk Om?

Fan, jag vill inte bli bränd igen. Inte bli av med denna härliga men ändå hemska känsla jag har gått runt med nu i ca 3 månader. Att tycka om någon är härligt, men gör ändå så ont. Och för med sig en massa andra känslor. Både dåliga och bra.  Jag gick in för de här helhjärtat, men nu vet jag inte vad som är kvar. Halva kanske. Alla har väl sina svackor? Så är det va, snälla säg att det är sant.
De dagar vi inte hörs, då känns det skit. Men sen kommer det små gulliga kommentarer lite då och då, som får mig att hoppas igen.
Varför ska aldrig jag lyckas påriktigt? Alla andra verkar ju göra det.
Vad är det för fel på just mig, eftersom ingen blir kär i/börjar tycka om mig. De blir mina jätte bra vänner istället.
Vad ska man göra för att de ska bli rätt, jag är inte den personen som är super på, för att jag är rädd att den andra ska tycka att det är jobbigt.
Hjälp mig göra rätt nån gång.
Den som de handlar om tänker jag inte säga vem det är, men de är inte många som vet om människan, typ bara mina närmsta vänner. Julia och så.

Du vet att du älskar mig!

Mimmi

Kommentarer
Postat av: Julia

hihi jag vet vem det är ;)

puss på dig :)

2009-01-07 @ 22:05:53
URL: http://julia90.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0